Sanoja: Thyrfing. Ångelstens Högborn.

I en kvalmfylld andlig A¶ken har jag sett dem gA?
Drabbade av sjA¤lasoten, hA?gloA¶sa, med ilska I synen
Det A¤r som sorgen aldrig skulle lA¤mna deras A¶gon
Som om sinnet hade svarinat fA¶r evigt

SammantrA¤ngda pA? ytor smA?
Lager pa lager (I boningar grA?) I angestens hA¶gborg
Under jorden hastar de - jagande sA¶kande: ingenting finnande
VarfA¶r stannar de aldrig upp?

Innan nuer fredliga gA¶mma finner
I susandl lundar ivingas A¤ven ni till vila
Inte in stillsam undran - en rasande frA?ga
VarfA¶r stannar ni aldrig upp?


OA¤ndlict upplyst - fA¤r alltid hA¶ljd I mA¶rker
Inga stjarnor ser lag lysa hA¤r
Vilka skalder dikta I denna dimma? Vilka malare sina verk hA¤r fA¤rgar?
OA¤ndligt upplust - fA¶r alltid hA¶ljd I mA¶rker
Inga stjarnor ser lag lysa hA¤r
Vilka malare sina verk hA¤r fA¤rgar?